alltså gud. här var jag full, om en säger. hahah, så jävla roligt för vi svänger förbi där rätt ofta(inte så kul att ha ett snabbmatställe eller tio precis jämte en när man kommer hem från en utekväll och det enda man kan tänka på är: fan vad gott med pommes) men i alla fall. häromdan när jag och mathilda går över övergångstället, mitt på dagen, så hör vi någon ropa våra namn och såklart är det han på bilden. våran nu då såkallade homie.
astråkigt, men lite update från det glamorösa livet här.